bara döda räknas

fredagar verkar vara dagen då jag kollar/läser nyheter för noga vilket direkt leder till att jag upprörs. idag är det en del i DN som får mig att börja svettas över kaffekoppen.

shachar skriver om anorexi och att det faktiskt är få kvinnor som dör. så har det varit i alla tider och det är inget konstigt med det. dessutom är det ju tokigt att "extremfeminister" menar att detta har något att göra med kvinnors underordning. jättetokigt...

varför nämner shachar inte ngt om det ytterst vanligt förekommande problemet med ätstörningar överlag när han verkar så intresserad av att diskutera anorexi? att livskvalitet handlar om mer än att vara vid liv. visserligen stämmer det att de flesta anorektiker överlever, men till vad?

våga diskutera hälsa här. en undernärd kroppar klarar sig inte länge utan andra direkta fysiska åkommor (håravfall alternativt ökad kroppsbehåring, benskörhet, karies, problem med mage/tarm). för att inte tala om allt som kanske inte syns: ångest, depression, sömn- och koncentrationssvårigheter.

ahhh. jag kan heller inte låta bli att nämna detta från hans text:
"Noe Ruiz, som är psykolog och generalsekreterare i de argentinska fotomodellernas förbund, säger att hon inte känner några exempel på anorektiskt beteende hos mannekänger. De är tvärtom sundhetsfixerade med sina fibrer och fruktjuicer. Den anorektiska profilen är en helt annan, förknippad med maniska prestations- och studiekrav och en viss sorts moderrelation".

oj, jag glömde visst betydelsen av moderrelationen! om en psykolog säger att det är så, då är det så. att hon sedan är anställd för att stå upp för den organisation som betalar henne spelar ingen roll. (är det f.ö inte intressant med en psykolog som GS för fotomodellernas förbund? säger inte det ngt i sig?!?)

jag önskar en debatt där det inte bara är intressant om folk dör eller ej. kan förstås inte låta bli att jämföra detta med diskussionen om mäns våld mot kvinnor. alltid en huvudnyhet när hon mördas. knappt en notis när hon anmäler, när förundersökningar läggs ned i brist på bevis eller när han (mot förmodan) döms till två månaders fängelse. inte så intressant eftersom det är så vanligt.

slutsats: inte på något sätt oviktigt att diskutera att folk dör. skulle dock välkomna en diskussion om vilka liv många lever.